Detta är en blogg knuten till arbetsområdet ”Det stora kriget, mellankrigstiden och andra världskriget” som genomförs på Stadshagsskolan i Stockholm under ht-09 & vt-10. Det är en klass i årskurs 9 som undersöker kombinationen mellan narrativitet och bloggen som digital lärresurs som ett verktyg att bearbeta, befästa och förmedla kunskap och förståelse.
Arbetsområdet kan i korthet beskrivas på följande sätt: Parallellt med gemensamma genomgångar, diskussioner och uppgifter utifrån bilder och filmer, läsning i såväl lärobok som andra texter, upplever och förhåller eleverna sig till olika händelser under en viss given tidsperiod utifrån fiktiva rollfigurer. Det sker via ett individuellt skrivande, som veckans hemläxa för varje elev, där sedan varje producerad text görs tillgänglig för samtliga deltagare på denna blogg. Texterna, vilka kan ses som öppna narrationer då de saknar givet slut, kan genremässigt benämnas som faktion, en blandning av fakta och fiktion, där den yttre ramen är de historiska händelser och skeenden som utspelades i Tyskland och Europa mellan åren 1910-1945.
Eleverna äger sina berättelser, dvs har friheten att själv skapa händelser, i Bochum eller övriga Tyskland, så länge dessa inte motsägs av den faktiska händelseutvecklingen inom den aktuella tidsperioden. Inför varje tidsperiod som eleven via rollfiguren ska uppleva och förhålla sig till skapas sålunda en situation där eleven under varje vecka får möjlighet att sätta sig in i kunskapsområdet, själv välja ut och granska faktadelar och därefter forma och bygga vidare på en berättelse som antingen tar fasta på kognitiva faktabaserade kunskaper, de socioemotiva kunskaperna eller, vilket är det eftersträvansvärda, kombinerar dessa på ett balanserat sätt.
Kan narrativitet, i form av ett regelbundet bloggskrivande för eleverna, fungera som en röd tråd för ett arbetsområde vars syfte är att öka deras medvetenhet om att den Stora berättelsen, såsom historien ofta presenteras, egentligen består av många små som sinsemellan skiljer sig åt?
Det handlar om att finna en form för undervisningen som ger eleverna chansen att öva sin förmåga att tolka och samtidigt skapa en förståelse för ett specifikt historiskt skeende och för hur ett sådant kan upplevas och förklaras ur olika perspektiv. Detta mål bottnar i första hand i styrdokumenten. I den nationella kursplanen för ämnet historia framträder denna egenskap som en av de centrala färdigheterna som eleverna bör uppnå i sitt historiemedvetande efter åren i grundskolan. Ett sådant historiemedvetande hjälper oss dels att förstå händelser i det förflutna såväl som i nutiden och kan även ses som en förberedelse inför framtida skeenden.
Samtliga åsikter som framförs i bloggen representerar i första hand rollfiguren och behöver inte nödvändigtvis delas av sin skapare/författare.
Ett fascinerande projekt. Det ska bli väldigt roligt att följa även denna gång. Senast det pågick – i en annan klass, med karaktärer bosatta i en annan tysk stad – skrev en av elever i utvärderingen efteråt:
”Det blev verkligen som en hel stad som växte fram. Full av röster och tankar. Inte för att jag läste allas texter. Och jag tror inte alla läste mina heller. Men jag fanns där. Jag var en del av det. Och det var roligt. Det var verkligen roligt”.